Här har jag skrivit en kort överblick av ISTDP, så att du ska kunna veta vad jag har för ingång i det terapeutiska arbetet. Läs den om du vill, och se om du känner igen dig i något.

ISTDP orienterar sig runt fyra breda kategorier av försvar, det vill säga strategier som vi använder omedvetet för att hantera hot som utgörs av känslor. Ofta har försvar en baksida som gör att livet fylls av lidande. De negativa konsekvenserna kan samlas upp under lång tid och tar sig till slut uttryck som diffus psykisk ohälsa.

Undvikande av känslor

Detta försvar innebär att automatiskt styra bort från sin egen, privata upplevelse av känslor – de får inte ta plats och riskera att rubba en neutral sinnesstämning.

Det här kan bli märkbart på ett par olika sätt:

• du är alltför neutral – istället för att känna känslor blir du uddlös, saknar lust, fastnar i grubblerier eller finner ingen glädje eller mening i saker
• du saknar fotfäste – när känslor aktiveras fylls du av starkt kroppsligt obehag och blir rädd att känslorna ska ta över och få dig att tappa kontrollen

Det kan också märkas genom att titta på hur du automatiskt kompenserar:

• du ägnar mycket av din tankekraft att analysera situationer och hitta förklaringar på andras beteende
• du ägnar mycket tid åt distraktion, exempelvis genom att ständigt vara upptagen med poddar, serier, datorspel eller sociala medier
• du överkonsumerar alkohol, porr, mat, cannabis eller träning på grund av den bedövande effekten det ger

Över tid kan det skapa olika sorters symtom, exempelvis:

• energilöshet
• kronisk muskelspänning och stelhet
• kronisk stress i magen
• koncentrationsproblem

Försvaret kan vara igång hela tiden, eller så kan det vara ytterst selektivt i vissa sammanhang eller relationer.

Undvikande av genuin kontakt med andra

Det här försvaret handlar om att automatiskt undvika andras känslor mot dig – upptagenhet vid hur andra kommer att reagera gör att du fokuserar mer på dem än på dig själv.

Det här kan bli märkbart på några olika sätt:

• du gömmer och väntar – genom att minimera, släta över och gömma dina egna reaktioner ger du inte bilden av att du tar illa upp, bryr dig eller alls har starka känslor
• du har på en mask – genom att visa det du tror att andra vill se försöker du hålla dem nöjda med dig

Du kan också märka det på hur du automatiskt planerar för att hålla andra på gott humör:

• du lägger för mycket fokus på att läsa av andra och försöka lista ut vad de känner och tänker utan att behöva kommunicera om det
• du anpassar dig tyst till andras känslor och försöker tänka dig in i hur du framstår i deras ögon
• du tänker för mycket på hur du ska formulera dig diplomatiskt för att undvika konflikt
• du ser till så att andra har det de behöver för att vara på gott humör, kanske för att slippa hur det känns när de är besvikna, arga eller irriterade

Över tid kan det skapa olika sorters symtom, exempelvis:

• känslor av ensamhet även om du har nära relationer
• känslor av att inte vara förstådd eller accepterad på djupet
• känslor av att bli tagen för given

Låg viljestyrka

Det här försvaret handlar om att ta en passiv inställning till sitt eget liv – du avvaktar och ser vad andra gör eller tycker innan du bestämmer dig för vad du gör.

Det här kan bli märkbart på ett par olika sätt:

• du tar en undergiven roll – istället för att göra din röst hörd så låter du andra få som de vill
• du låter andra definiera dig – istället för att lyssna inåt på dina egna preferenser och behov så lyssnar du utåt på vad andra tycker om hur man ska leva, vad man ska utbilda dig till, vilka som är bra partners eller vad man ska rösta på

Du kan också märka det på hur du automatiskt ger upp på tanken att bestämma själv:

• du säger ja när du egentligen menar nej – det är svårt att sätta gränser mot andras vilja att använda din tid, dina saker eller din kropp
• du säger nej när du egentligen menar ja – det är svårt att ta tillvara på möjligheter, satsa på saker som utmanar och utvecklar dig eller kämpa för att komma fram till målet

Över tid kan det skapa olika sorters symtom, exempelvis:

• känslor av att livet saknar riktning
• känslan av att ditt liv inte riktigt är ditt eget

Sträng syn på sig själv

Det här försvaret handlar om att fastna i ett förenklat och nedvärderande tankesätt om sig själv och andra – istället för att se människan som felbar och mångsidig så ser man henne som rätt eller fel baserat på villkor och regler.

Det här kan bli märkbart på ett par olika sätt:

• du kämpar hårt för att duga – ditt värde som person är alltför starkt knutet till prestation eller status och du försöker ständigt optimera, göra saker effektivt eller hålla en smart livsstil
• du ser strängt på andra – du har svårt att se förbi andras brister och ställer höga krav på att andra ska göra saker på rätt sätt

Du kan också märka det på hur du automatiskt dras in i tankar om rätt och fel, bra och dåligt:

• du tänker mycket på vad du behöver göra för att förtjäna uppskattning och beundran
• du sorterar in människor i bra eller dåliga fack baserat på exempelvis deras prestation eller kompetens

Över tid kan det skapa olika sorters symtom, exempelvis:

• känslor av värdelöshet
• känslor av tomhet
• känslan av främlingskap

Så går terapin framåt

Metoden går framåt som en process, snarare än steg i givna kapitel. Utgångspunkten är att dina känslor är viktiga att se, respektera, och förstå tillsammans. Om det skulle visa sig att något står i vägen för dig att till fullo uppleva dina känslor, så riktar processen in sig på att lösa upp de knutarna. Under tiden håller vi ett öga på din ångest så att du kan utmana dig själv utan att tappa fotfästet.

I praktiken innebär det här att din terapi kommer att anpassa sig helt och hållet efter dig och de reaktioner du visar i rummet, och inte nödvändigtvis vara särskilt lik någon annans terapi enligt samma metod. Vissa delar av processen kommer kanske att gå undan fort, och vissa andra delar kan vi få anledning att komma tillbaka till gång på gång.

ISTDP är en psykodynamisk terapi

Istdp är en psykodynamisk metod, och det innebär att man sätter extra betoning på vissa saker: problem med anknytningen till viktiga personer i barndomen, komplexa blandade känslor i relation med viktiga personer i ditt nuvarande liv, den genuina och öppna relationen med terapeuten, samt hur man skyddar sig mot känslor med hjälp av omedvetna försvar. Ja, teorin om hur försvar hjälper oss att hålla obehagliga känslor ute ur medvetandet går tillbaka hela vägen till Freud – den praktiska tillämpningen av teorin är emellertid modern och beforskad.

Vilken diagnos fungerar ISTDP för?

Metoden riktar inte in sig på en specifik diagnos, utan spänner över gränserna för problem med depression, ångest, trauma och personlighet. Det finns också allt starkare belägg för att metoden är hjälpsam för dig som har symtom i kroppen som inte har kunnat förklaras medicinskt, utan troligtvis har en psykologisk dimension.